Bailey tog med mig ut till det stall där skolans elever har sina hästar. Strax utanför storstadens hets och stora vägar fanns ett stall med vackert och bergigt landskap runtomkring. Medan Bailey red så passade jag på att njuta av den värmande solen. Riktigt skönt.
Efter en dryg timme var hon klar och vi skulle åka hem. När vi plötsligt upptäckte att nycklarna var kvar i bilen och bilen var låst. Hur reagerar man då?
Själv reagerade jag med att skratta, medan Bailey reagerade så här:
Något förbannad över vad som hänt ringde hon till sin pappa som gav henne rådet att ringa bärgningsbilen. Innan vi gjorde det försökte vi ta oss in i bilen på egen hand. Men på grund av rädslan för att ha sönder något så gav vi upp. Men när smeden som höll på med hästarna fick höra vad som hänt hämtade han lite verktyg och hjälpte oss. Det tog honom ungefär tio sekunder att få upp ett litet fönster baktill på Baileys pickup. Då återstod bara att ta sig in i bilen, men som den gentleman jag är erbjöd jag mig att ge det ett försök. Och visst kom jag in, även om det inte var det lättaste jag har gjort.
Vi klarade oss alltså utan någon bärgningsbil. Och vi tog oss tillbaka helskinnade. Fast man står ganska handfallen när man inser att man inte kan ta sig in i bilen och man är nästan en timme utanför staden dit man ska.
Avslutar med att bjuda på en bild från hur vägarna är här. Sju filer har jag räknat till som mest än så länge. Fast de har en specialfil som tydligen finns i flera större städer. Det är en fil som man bara får köra i om man kör någon annan person som inte är en familjemedlem. Det för att man vill att folk ska samåka mera.
Senaste kommentarer